I takt med det ökande intresset för säkerhetsskydd ökar även intresset för den delen av säkerhetsskydd som generellt sett har hanterats mest styvmoderligt, men som samtidigt har inneburit den största utmaningen och det största enskilda hotet för Sveriges säkerhet, SUA!

SUA, det vill säga Säkerhetsskyddad Upphandling med säkerhetsskyddsAvtal eller som det också benämns Säkerhetsskydd Upphandling Arbete, är en process genom vilken leverantörer från näringslivet godkänns för deltagande i säkerhetskänslig verksamhet och även ibland för att hantera och förvara säkerhetsskydds-klassificerade uppgifter i lokaler utanför myndighetsvärldens försorg.

Förstå det ansvar och den risk detta innebär för bägge leverantören och för myndigheten som väljer denna lösning! Utomstående som inte förstår myndighetens problematik och som kan ha helt verksamhetsfrämmande värderingar ska hantera tillgångar och system som kan orsaka en nationell skadekonsekvens. Insatserna är höga och motståndarna är kompetenta och drivna. I Sverige har vi ofta generellt sett relegerat detta till en enkel pappersexercis. Det är inte för inte som Säkerhetspolisen kontinuerligt försöker belysa farorna och att detta område har varit föremål för flera stora skandaler i närtid. 

I den tidigare säkerhetsskyddslagstiftningen från 1996 behövdes SUA-avtalen för att överbrygga gapet mellan de som lagen gällde för (bl.a. myndigheter, kommuner och landsting) och de som lagen inte gällde för (leverantörer). I den nya säkerhetsskyddslagen behövs SUA fortfarande trots att lagen gäller för den som till någon del bedriver verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet. Bakgrunden till detta är att myndigheten eller motsvarande som ansvar för verksamheten som omfattas av krav på säkerhetsskydd måste tillse att det säkerhetskänsliga som kan vara säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller verksamhet som kan orsaka skada för Sveriges säkerhet åtnjuter samma skydd hos deras leverantörer som det gör inom myndigheten eller motsvarande i övrigt. 

Det innebär att varje punkt i säkerhetsskyddslagen, säkerhetsskyddsförordningen, Säkerhetspolisens eller Försvarsmaktens föreskrifter om säkerhetsskydd, skall belysas, kravställas i ett avtal, implementeras, kontrolleras initialt och uppföljande samt godkännas i varje enskilt projekt i vilken SUA skall användas som en del av lösningen. Ovanpå de rent lagstiftningsmässiga kraven måste best practice från respektive tillsynsmyndighet i form av allmänna råd (Säkerhetspolisens vägledningar och Försvarsmaktens handbokserier avseende säkerhetstjänst) implementeras för att säkerställa välvilja och godkänna tillsyn.